Valåret 2026 – möjligheternas år
Ett år kvar till valet 2026 står regeringen i underläge och pressas av ett växande tryck på avgörande besked. Från energi och klimat till skatter och jobb – brådskan i besluten sätter redan nu tonen för ett valår som lika mycket handlar om ledarskap och trovärdighet som om sakpolitiska frågor.
De senaste veckorna har opinionen försvagat regeringsunderlaget ytterligare. Moderaterna pressas av ett växande Sverigedemokraterna, Liberalerna balanserar på spärren och oppositionen befäster sitt övertag. I regeringsförklaringen och höstbudgeten försökte man återta initiativet med nya prioriteringar – från tuffare tag mot ungdomsbrott och mobilförbud i skolan till ekonomiska stimulanser som en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgiften för unga. Men oppositionen avfärdade snabbt satsningarna som otillräckliga, inte minst vad gäller jobb och klimat.
Därmed blir regeringsfrågan allt mer laddad. Det handlar inte längre enbart om ifall Sverigedemokraterna ska ingå i en regering, utan om vem som i praktiken är blockets nästa statsministerkandidat. Om SD går starkast nästa sommar kommer Liberalerna tvingas ta ställning till om de kan tänka sig sitta i en regering ledd av Jimmie Åkesson. Det förflyttar fokus från sakpolitik till maktfrågan – och kan bli en av valrörelsens mest centrala konfliktytor.
Norges stortingsval i september understryker riskerna. Där gick Fremskrittspartiet kraftigt framåt men otydligheten kring högerns statsministerkandidat bidrog till splittring. Resultatet blev att den rödgröna regeringen kunde sitta kvar, trots förväntningar om ett maktskifte. När stödet för småpartier sviktar och ledarskapet är oklart kan segrar på valdagen snabbt förlora sitt genomslag. För Sverige innebär det att både Kristdemokraternas och Liberalernas överlevnad – och frågan om vem som är högerns ledare – kan bli helt avgörande för valutgången.
Samtidigt märks en påtaglig brådska i politiken. Beslut som ändringar i skogsvårdslagen, regelförenklingar i miljöbalken, tillstånd för uranbrytning, nya kärnkraftsbesked och en översyn av elområdesindelningen måste ta plats. Näringslivet driver på för besked nu, eftersom få räknar med samma parlamentariska förutsättningar efter 2026. Samma logik gäller oppositionen – exempelvis riskerar löften om vinstbegränsningar i skolan att bli tomma om de inte omsätts i beslut före valet. Brådskan handlar alltså inte bara om politiskt tempo utan formar också hela valårets dynamik – väljare och intressenter kommer att granska inte bara löften, utan även vad som faktiskt levererats under mandatperioden.
Ett år är lång tid i politiken. Men bilden just nu är tydlig – regeringen har mycket att bevisa, oppositionen ser sin chans att befästa försprånget, och parallellerna till Norge visar att statsministerfrågan och småpartiernas överlevnad kan bli helt avgörande. För företag och organisationer är frågan därför inte om politiken kommer att påverka deras villkor – utan hur väl förberedda de är på att positionera sig i den valrörelse som redan har börjat. Vi på Prime hjälper er att förstå vilka beslut som fattas nu, vilka frågor som riskerar att skjutas på framtiden och hur ni bäst kan agera för att stärka ert inflytande inför valet 2026.
