Usa:s presidentval 2024 kan bli Putins räddning 

USA:s presidentval 2024 närmar sig och denna gång kan det bli en ännu värre rysare. Det spända världsläget och kriget i Ukraina gör att enormt mycket står på spel – för USA, Europa och övriga världen. Därför bör det vara självklart för beslutsfattare att hålla ett vakande öga på amerikansk politik, skriver Jonas Hellman, seniorkonsult och chef för Primes Public Affairs-erbjudande.

 

Det dröjde mer än en timme in i president Joe Bidens State of the union-tal innan han över huvud taget nämnde kriget i Ukraina. Skälet var uppenbart inte bristande engagemang från Bidens sida, utan snarare att han behöver fokusera på frågor som kan få honom omvald. Dit hör inte att USA ska finansiera ett utdraget krig i Ukraina, något som många amerikaner tycker är ett europeiskt ansvar.

 

Trump vill strypa stödet till Ukraina

 

Donald Trump hyste som president en närmast devot inställning till sin ryske kollega Vladimir Putin. I senare uttalanden har han sagt att han lätt skulle kunna avsluta kriget med förhandlingar. Han har också lovat att han som återvald i Vita huset kommer att strypa USA:s stöd till Ukraina. I Trumps värld gäller den starkes rätt, något annat synsätt förstår han inte.

 

Risken att Donald Trump får makten igen är uppenbar, vilket i så fall kan bli en räddning för Putin. Putins strategi i detta skede måste vara att dra ut på kriget, i väntan på att Ukrainas resurser ska sina och västländernas väljare tröttna på att bidra militärt och ekonomiskt. När Putin gick in i Ukraina räknade han inte med att de enligt hans synsätt ”svaga” demokratierna i väst skulle lyckas enas om några kraftfulla åtgärder mot Ryssland. Det var en total felbedömning. Men hur uthålligt är västvärldens stöd för Ukraina?

 

Utdragna krig är ingen valvinnare

 

På Prime har vi sedan 2008 genomfört ett stort antal kundresor där vi på plats bevakat amerikanska val. Ett återkommande tema i varje valrörelse har varit missnöje med utdragna krig i andra världsdelar, som många amerikaner inte längre vill betala priset för – varken ekonomiskt eller i form av stupade och sårade. Barack Obama gick till val på budskapet att USA skulle dra tillbaka sina trupper från Irak. Donald Trump kritiserade USA:s segdragna närvaro i Afghanistan. Ukraina riskerar på motsvarande sätt att bli ett krig som Joe Biden hålls ansvarig för, även om inga amerikanska soldater deltar i striderna.

 

Det mesta tyder på att Biden kommer att ställa upp till omval, trots att han samma månad som valet genomförs fyller 82 år. En viktig del av Demokraternas valkalkyl är att Biden verkar ha goda chanser att än en gång besegra Donald Trump, som när valet genomförs är 78 år. Men att Trump blir Republikanernas presidentkandidat kan inte tas för givet.  Även många av Trumps supportrar verkar tycka att det inför presidentvalet 2024 kan vara bättre att satsa på någon yngre kandidat, som inte släpar på Trumps bagage i form av kontroversiella handlingar och uttalanden.

 

Ron DeSantis – står upp mot Washington

 

Det mest troliga alternativet till Trump är Floridas guvernör Ron DeSantis, 44 år, som lyckats etablera en egen politisk profil som någon som står upp mot Washington-etablissemanget. Under en kundresa till Florida i samband med mellanvalet 2018 såg vi DeSantis framträda ”live”. Då gjorde han inget starkt intryck på de flesta av oss som var med. Han dök upp tillsammans med Lara Trump, svärdotter till Donald Trump, och Marco Rubio, senator för Florida. Det slutade med att DeSantis vann guvernörsvalet med knapp marginal (49,6 procent mot 49,2 procent) och i höstas blev han omvald med en betydligt större segermarginal (59,4 procent mot 40,0 procent).

 

Som guvernör har DeSantis gjort sig känd bland annat genom att motsätta sig hårda restriktioner för att bekämpa Covid-19, som krav på munskydd och obligatorisk vaccinering. Han har inlett ett kulturkrig mot den så kallade woke-ideologin och väckte stor uppmärksamhet när han lät skicka ett flygplan med 48 asylsökande till Marthas Vineyard i Massachusetts, en ö känd för att många i den amerikanska östkusteliten brukar semestra där.

 

Har svängt om Ukraina

 

Tidigare var Ron DeSantis ledamot i USA:s representanthus (2013–2018) och i den rollen drev han kravet att USA skulle bistå Ukraina med militärt stöd efter Rysslands invasion av Krimhalvön. Som presidentkandidat har han dock modifierat sin ståndpunkt och kritiserarar nu Joe Biden för att inte sätta tydliga gränser för det amerikanska stödet till Ukraina.

 

I en intervju i Fox News härom veckan ifrågasatte DeSantis om det ligger i USA:s intresse att bli indraget i ett krig om Ukrainas gräns mot Ryssland eller kontrollen över Krim. I nuläget ser han inte att Ryssland utgör något stort hot mot USA, även om tonläget är hotfullt. DeSantis uttalande avspeglar den politiska utvecklingen inom Republikanerna, som har blivit alltmer isolationistisk och America First-orienterad.

 

Efter Rysslands invasion av Ukraina fanns det i början ett starkt stöd bland amerikanerna för att USA skulle hjälpa till med vapen och ammunition. Därefter har stödet för detta stegvis minskat, visar mätningar från Pew Research Center. I slutet av januari ansåg 40 procent av Republikanerna och 15 procent av Demokraterna att USA ger för mycket stöd till Ukraina. Om trenden håller i sig kan det bli ett populärt krav inför presidentvalet att USA ska avveckla stödet och i stället satsa pengarna på att förstärka sina egna landgränser.

 

Nikki Haley försvarar Republikanernas traditionella linje

 

På Primes kundresor har vi även stött på Nikki Haley, som nyligen aviserade att hon ställer upp i det republikanska primärvalet. När vi såg henne var hon guvernör i South Carolina och kampanjade tillsammans med den dåvarande republikanske primärvalskandidaten Mitt Romney. Senare, under Donald Trumps presidentperiod, blev hon USA:s FN-ambassadör. Nikki Haley står fast vid en mer traditionell republikansk linje och tycker att USA ska förse Ukraina med det stöd som krävs för att vinna kriget. ”Det handlar inte om Ukraina, utan om frihet”, fastslog hon i en intervju i Today den 16 februari. ”Om Ukraina inte vinner kriget kommer Ryssland att fortsätta till Polen och de baltiska länderna, och sedan har vi ett världskrig”, förklarade Nikki Haley.

 

Kontrasten till Trump och DeSantis är slående, även om Haley inte vill medge det – utan riktar sin kritik mot Biden.

 

Europa kan inte förlita sig på USA

 

Att döma av opinionsmätningarna har Nikki Haley små chanser att bli Republikanernas presidentkandidat. DeSantis har större chanser, men Trump kommer förstås göra allt för att krossa honom. Det är troligt att fler republikaner aviserar sin kandidatur framöver – vilket kommer att splittra fältet och kanske gynna Donald Trump. Hur det går för Biden och vad som händer inom Demokraterna återstår att se.

 

Självklart kan politiker som kandiderar ändra uppfattning efter valet – sådant har hänt förr. Men i längden är det inte hållbart att Europa i så stor utsträckning förlitar sig på USA för att hålla Ryssland borta från Ukraina och andra europeiska länder.

 

För Putin är det en strategi att dra ut på kriget, i väntan på att västvärlden ska tröttna. Presidentvalet i USA 2024 kan bli en vattendelare när det gäller Europas säkerhet. Som läget ser ut finns det goda skäl för oss européer att noga följa den amerikanska politiska debatten. Det handlar inte bara om att amerikansk politik är intressant och spännande, det handlar också om att enormt mycket står på spel.