Ipcc-rapporten oroar politikerna – men vad leder det till? 

FN:s klimatpanel IPCC publicerade under måndagen den första delen av sin stora klimatrapport “Sixth Assessment Report”. Rapporten slår fast att mänsklig påverkan har en stor del i den globala uppvärmningen och att klimatförändringarna sker snabbare än vi trott. Samtidigt säger forskarna att vi har ett ”möjlighetsfönster” de närmaste åren för att hålla nere uppvärmningen. Kommer politikerna att agera nu för att höja takten i omställningen?

 

De huvudsakliga insikterna man kan dra av IPPC:s rapport är:

– Klimatförändringarna har gått snabbare än väntat de senaste åren. Vi riskerar att nå 1,5 graders uppvärmning redan i början av 2030-talet.
– En tydlig koppling mellan klimatförändringar och förekomsten av extremväder.
– Klimatförändringarna är en konsekvens av mänsklig påverkan.
– Det krävs nettonollutsläpp av koldioxid och kraftigt minskade utsläpp av andra växthusgaser för att begränsa den globala uppvärmningen.
– Snabba minskningar av utsläppen de närmaste åren ger en möjlighet att hamna under 1,5 graders uppvärmning.

 

FN:s generalsekreterare António Guterres sa efter rapportsläppet att han räknar med att världens ledare gör klimatmötet COP26 till en framgång. Men det återstår att se om IPCC:s rapport kan bidra till ett lyckat klimatmöte i Glasgow.

 

Ingångarna i förhandlingarna i Glasgow är sannerligen olika. USA:s och EU:s ledare menar att rapporten visar på behovet av åtgärder och att COP26 måste bli en vändpunkt för krisen. Kinas regering däremot har ännu inte kommenterat rapporten och vid senaste G20-mötet splittrades medlemsländerna i frågan om slutdatum för användningen av kol då bland andra Kina, Saudiarabien och Ryssland motsätter sig detta. Chansen till stora framgångar på klimatmötet känns i nuläget små.

 

I samband med rapportsläppet från IPCC har några av de svenska partierna lyft förbud mot fossila bränslen, utbyggnaden av kärnkraften och elnätet, skogsbruket samt teknik för lagra koldioxid som viktiga åtgärder för att möta klimatkrisen. Men kommer de få något gjort inom dessa områden?

 

Kommer politikerna agera eller är det bara fina ord?

 

Behovet av el i Sverige väntas öka med 120 procent till år 2045 i och med elektrifieringen av samhället och de nya stora industrisatsningarna som Hybrit och H2 Green Steel i norr. Detta samtidigt som det finns ett stort behov av investeringar i våra elnät och partierna är splittrade om vad det ökade elbehovet ska komma ifrån. I den debatten är kärnkraften central och konfliktlinjen är tydlig mellan de två nykomponerade ”blocken”. Kommer denna ständigt återkommande fråga i svensk politik vara med och avgöra valet 2022? Sören Holmberg, som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och kommenterat val och kärnkraftspolitik i 40 år, skriver i en antologi från i år att han tror att det kan bli just så.

 

En annan klimatinsats som också är avgörande för industrins omställning är koldioxidlagring (CCS, Carbon Capture and Storage). Enligt industriföreträdare krävs det större statliga satsningar för att företagen ska våga investera. I senaste höstbudget avsatt regeringen medel till studier och förberedande projekt men inget för faktiskt implementering av tekniken. Kommer regeringen satsa mer i kommande höstbudget för att få igång storskaliga investeringar?

 

I efterdyningarna av IPCC:s rapportsläpp säger även flera ekonomer att rejält högre koldioxidskatter är absolut nödvändigt för att hejda klimatförändringarna. Åtgärderna kommer att påverka ekonomin i form av lägre tillväxt och högre inflation, men är helt nödvändiga menar de. En klimattull (CBAM, Carbon Border Adjustment Mechanism), föreslogs nyligen av EU-kommissionen som en del av klimatpaketet Fit for 55. Tullen ska läggas på utvalda varor som importerats från länder med lägre ambitioner än EU på klimat- och miljöområdet. Den ska vara på plats den 1 januari 2026 ifall EU:s medlemsländer och EU-parlamentet ger klartecken. Kalle Hallding, som är forskningsledare på Stockholm Environment Institute med lång erfarenhet av Kina, sa i samband med IPCC:s rapportsläpp att han tror att just klimattullar kan vara ett sätt att pressa Kina att göra mer på klimatområdet.

 

Framtiden får utvisa vem som tar på sig ledartröjan

 

Höstbudgeten som lämnas till riksdagen 20 september blir intressant på många sätt. Regeringen måste presentera en budget som både Centerpartiet och Vänsterpartiet kan acceptera. Om budgeten faller avgår Stefan Löfven. Samtidigt har Regeringen ett mål om att Sverige till 2045 ska bli världens första fossilfria välfärdsland och IPCC är tydliga med att om det ska vara möjligt måste det till stora reformer. Senaste höstbudgeten var de största klimatsatsningarna bland annat inom industrins och transportsektorns omställning, frågan är var de stora satsningarna kommer nu. Redan veckan innan budgeten lämnas in kommer regeringen börja kommunicera vissa av satsningarna.

 

Nu väntar också förhandlingar i EU om förslagen i Fit for 55 som blir intressant att följa. Paketet har fått både ris och ros från EU-parlamentariker och näringslivet. I Sverige har kritiken framförallt kommit från skogssektorn. Förslagen innebär bland annat att koldioxidupptaget från skogen ska öka, Skogsindustrierna menar att det kommer sätta hinder för svenskt skogsbruk och dess förmåga att bidra i klimatarbetet med hållbara skogsprodukter.

 

Inför valet 2018 brann de svenska skogarna och klimatfrågan fick ett uppsving i undersökningar om väljarnas viktigaste frågor. Men när SVT:s vallokalsundersökning presenterades efter valet hade tiden gått och klimat och miljö var ändå inte med som en av de tio viktigaste. Nu återstår det att se om klimatfrågan tar sig upp som en av de viktigaste frågorna för väljarna till valet 2022.